Vi hadde en strålende seilas nedover den svenske skjærgården, og spesielt gjennom Sotekanalen.
Det var veldig stille på de plassene vi var innom, så de få fastboende vi traff fortalte at det ble dødt når semesteret var over. Men jeg synest at den svenske skjærgården er finere en den norske, da den norske er dekket med palasser mens den svenske har bevart sjarmen med små hytter og en kjenner seg igjen i barneprogrammet som jeg så når jeg var liten `vi på saltkråkan´
Vi var innom mange små plasser på kysten, da vi krysset grensen til Sverige hadde vi en strabasiøs ferd inn til broderfolket med kuling og vinden lå på 18-25kn hele dagen. Men det beste er at vi fikk seilet en del og at min kone var komfortabel med forholdene. Hun er klar for de syv hav, hun ønsker bare mer varme i været😎😎⛵️❤️men vanskelig å etterkomme varmere vær når det går mot høst. Vi la oss på svai ved Trossø på veien mot Hamburgsund.
Vi fortøyde ved Hamburgsø og brukte kabel fergen over til Hamburgsund, dette er en idyllisk plass og vi har vært på en spasertur rundt i område i Hamburgsund. Det er et sted som syder om sommeren, nå er det heller dødt og veldig stille her. Men mye utbygging av strandhus og sommerhus😎😎
Da har roen senket seg på svai ved Ingegerdsholmen, det har vært en eventyrlig dag gjennom den svenske skjærgården. Høydepunktet var turen gjennom Sotenkanalen.
Generelt: Sotenkanalen er 4,8 km lang og strekker fra Tryggö i sør til Ramsviks fjord i nord. Utenfor Sotenäset ligger havet åpent og nakent, og området rundt var kjent som et av Sveriges farligste farvann. Riksdagen i Sverige bestemte i 1930 å bygge en kanal over Sotenäset for å unngå denne vanskelige passasjen utenfor Soteskär som hadde tatt så mange sjømenns liv. Samtidig som 200 arbeidsløse steinhoggere i Bohuslän fikk arbeid for noen kroner om dagen. Med treplanker og jernspett demmet de opp området og tømte det for vann. 56 000 kubikkmeter med fjell ble sprengt vekk, og en million kubikkmeter leire, gjørme og sand ble mudret bort. Kanalen ble innviet 15 juli 1935 med pomp og prakt av den svenske kronprinsen Gustav Adolf som kom i sin båt S/S Göteborg. Da hadde de bygget i fire år, og prisen var 2,76 million kroner. Dette var ett år raskere og nesten en million kroner billigere enn det de hadde kalkulert med. Navnet på kanalen ble Sotekanalen, hvilket fremdeles er det offisielle navnet, mens Sotenkanalen er det som brukes på folkemunne. Men tonnasjen på frakteskipene vokste, og navigasjonsteknikken ble bedre, så noen større betydning for fraktfarten fikk aldri Sotekanalen. I dag er det mest fritidsbåter som passerer, bortimot 50 000 pr. år. De passerer gjennom et kulturlandskap bestående av jordbruksmark og stenvoller. Kontrasten er stor i forhold til skjærgården sør og nord for kanalen. Vest for kanalen og helt ut mot havet, ligger fiskestedet Fykan. Det var bebodd så sent som på 1980-tallet
I dag har vi vært med lett båten til Skarhamn og en gåtur i skjærgården. Som alle små plassene vi har vært så er det stille og rolig. Men her smiler kirken til oss ved innseilingen
Generelt: Den lille fiskelandsbyen Skärhamn er kommunesenteret på Tjörn. Skärhamn ligger på vestsiden av øya, og har rundt 4000 innbyggere. Stedet er mest kjent for det Nordiske Akvarellmuseum, og en godt bevart og unik skjærgårdsidyll. Akvarellmuseet ligger på Bockholmen i nær tilknytning til havnen. Skärhamn hadde en gang Sveriges største fraktseilerflåte, og langt inn på 1960-tallet kunne havnen vinterstid fylles opp av båter i vent på våren. Skärhamn er hjemmehavn for over 10 % av den svenske handelsflåten, og stedet har en stor fiskeindustri.
Da ligger vi på svai på Hallands Våderø, sist mulighet på Sveriges vest kyst
Generellt: Hallands Väderö ligger på den svenska västkusten, cirka 2 nautiska mil från fastlandet och 15 nautiska mil sydväst om Halmstad. Trots namnet så tillhör ön Skåne och inte Halland. Kanske förklaringen till detta är att ön är en förlängning av Hallandsåsen.�Den tre kvadratkilometer stora ön är flack och har därför lite nederbörd. Det brukar heta att ”det regnar aldrig på Väderön, och verkar det så är det bara inbillning”. Efter Falsterbo är detta den plats i Sverige som har högst medeltemperatur. Lägg därtill den leende naturen, lövskogen, de många badplatserna och det rika djur- och fågellivet, så förstår vi varför folk strömmar till Hallands Väderö. Det är rätt och slätt ett litet Västkustparadis.�Ön är naturreservat, vilket begränsar trafiken. Det finns röd- och blåmärkta stigar som ger dig det bästa ön har att bjuda på. Du kan hämta en besökskarta på http://www.hallandsvadero.se eller köpa en på det lilla kaféet i Sandhamn, där färjorna lägger till.�Fyren på nordvästra delen av ön är från1884. Den kom upp efter att fem fartyg hade förlist under en våldsam storm två år tidigare.
SY- Patpicha 